Nya möjligheter har öppnats i släktforskningen genom DNA-tekniken och jag har precis som många andra valt att göra ett DNA-test för att få mer kunskap om min släkt. Det har gett mig nya perspektiv och ny kunskap och jag har fått massor av nya ”kusiner” som jag delar så mycket DNA med så att det verkar som att vi är närmare släkt än vad vi egentligen är. 11 nya ”tremänningar” har jag hittat 🙂
Hur kan det då komma sig att jag genom DNA-test har hittat nära släktingar som jag inte alls är nära släkt med? Det beror på ett stort antal anförluster både på mammas och pappas sida. En anförlust uppstår när två personer som är släkt med varandra får barn tillsammans. På små orter är det omöjligt att hitta en partner som man inte är släkt med på något sätt då ”alla är släkt med alla”.
Vad gäller mina skogsfinska anor har jag redogjort för släktskapet med skogsfinnarna på sina ”finska anfäder”. Utöver skogsfinnarna har jag flera anförluster med okänd bakgrund även på min fars sida exempelvis ”Stallepelle” som jag är släkt med tre gånger.
Även i svenskbygden finns anförluster och bara i Lima socken har jag hittills hittat 38 st varav en make och maka förekommer bland mina anor sju gånger. För att skapa en bättre bild av hur det kan komma sig att det tycks vara så att finns ett närmare släktskap än det faktiskt gör så har jag gjort en speciell kartläggning av en av socknarna där jag har mina anor, nämligen Lima socken. Ca 18% av mina anor kommer därifrån. Lima är inte den enda svenskbygd där det finns ett stort antal anförluster utan det ser likadant ut i Gagnef där min morfar kommer ifrån. Där är jag ännu inte forskat så mycket utan det finns mycket mer att upptäcka.
Svenskbyggd och finnskog skiljer sig åt. Bland finnarna var det normalt förekommande att de första finska nybyggarna gifte sig inom den egna kulturella gruppen. Anförlusterna i svenskbygden uppstår genom giftermål inom ett begränsat geografiskt område där det inte finns så många människor att byta gener med då alla är släkt med alla.
Ursprung
DNA-testet visar alltså att jag till 38% har gener med ursprung i Finland, 53% i området runt Dalarna och Norge. Jag har även 7% gener från Centraleuropa, vilket kanske kan förklaras med att det finns smeder i släkten och 3% från Storbritannien, vilket kanske har sin förklaring i att det finns präster i släkten som har sitt ursprung där.
Jag har gjort flera olika tester och resultatet matchas i ”Family Finder” i Family tree DNA.
I vissa fall visar det sig att man har en träff på X-kromosomen som har en speciell betydelse eftersom dessa gener aldrig ärvs från far till son. Det innebär att ett stort antal personer kan räknas bort bland träffarna så man har ett färre antal anfäder som kan tänkas vara gemensamma. Jag har skapat ett släktträd bara för mina x-match för att det skall vara enklare att identifiera dessa personer.
Jag har även gjort ett mtDNA test som visar vilken haplogrupp jag tillhör. Mer om det en annan dag, men jag tillhör haplogrupp V och den urmoder längst bak i tiden som jag lyckats identifiera hette Kerstin Larsdotter och hon bodde i Myckelbyn, Malungs socken, dvs bara ett stenkast från den plast där jag en gång växte upp. Under uppväxten hade jag verkligen ingen aning om vilka starka band jag har till den bygden.
Malungs kyrka byggd 1365