7.6 – Inflytelserika personer i Rämmens socken

För att ytterligare kartlägga sociala strukturer bland befolkningen i Rämmens socken kommer jag här att göra en sammanställning över de personer, utöver Sexmännen, som hade ett visst inflytande. Exempel på sådana personer kan vara bergsmän, präster, brukspatroner  eller  män som fick speciella uppdrag enligt protokoll från sockenstämman.  En kunskap om vilka dessa personer var och var de kom ifrån kan vara av intresse för att få en helhetsbild över socknen. Flera av dessa män bedöms vara personer med en viss status och relativt god ekonomisk situation i jämförelse med de som var fattigast. Det jag vill studera är om dessa personer vad ”bygdens barn” eller om de var inflyttade från andra delar av landet. Om de har sina rötter i socknen är sannolikheten stor att de även kommer att kunna kopplas till mitt släktträd.

Präster och övriga personer med uppdrag inom kyrkan

Rämmens Kyrka

Rämmens Kyrka

Nils Sillen f 1757 och hustrun Brittjen Tingberg f 1765 (Rämmen AI 1 s 32)
Nils Sillen kom från Sillerud nära Årjäng. Han var kapellpredikant när Rämmens socken precis brutits ut ur Gåsborn. Han var 30 år gammal år 1787 när de första sockenprotokollen skrevs i Rämmens socken. Hustrun Brittjen Tingberg var en prästdotter som kom från Filipstad.

Magnus Lagerlöf f 1778
Under perioden 1804-1807 var den unge Magnus Lagerlöf kapellpredikant i Rämmens socken. Magnus kom från Arvika och var kusin med Esaias Tegner. (Värmlands folkblad 2010-06-09). 1807 flyttade han till Karlstad.

Jonas Brattén f 1774 och hustrun Elisabeth Backelius f 1776
Jonas Bratten kom från Grafva i närheten av Karlstad. Jonas var komminister i Rämmens socken under perioden 1808-1814. (Rämmen AI3 s 4) Hustrun Elisabeth kom från Kroppa och hon hade präster i släkten.

Bengt Bengtsson f 1785 och hustrun Carolina Enhörning f 1789
Bengt Bengtsson fick uppdraget som komminister i Rämmens socken 1814. Han kom från Karlskoga och Johanna Carolina Enhöring kom från Stockholm. Carolina hade präster i släkten.

Alla som var präster i kyrkan i Rämmens socken under den aktuella perioden var inflyttade från andra socknar.

Brukspatroner

Christoffer Myhrman f 1751 och hustrun Anna Maria Tingberg f 1757

Christoffer Myhrman den yngre var son till Christoffer Myhrman den äldre och de kom från Filipstad. Hustrun Anna Maria Tingberg var prästdotter och syster till kyrkoherde Nils Sillens hustru Brittjen Tingberg.

Nils Mullberg f 1764
Nils Mullberg kom från Filipstad.

Brukspatronernas ursprung känner jag inte till så väl men Nils Mullbergs mamma var kusin med Christoffer Myhrman den yngre. De kom från Filipstad.

Bergsmän

Bergsmän jag hittat i Rämmens socken är:

Bergsmännen i socknen kom i det närmaste uteslutande från Rämmens socken.

Mattes Svensson och Kajsa Larsdotters ljuskrona. Rämmens kyrka.

Mattes Svensson och Kajsa Larsdotters ljuskrona. Rämmens kyrka.

Personer med speciella uppdrag

I sockenprotokollen har jag kunnat hitta andra personer som på olika sätt haft ett inflytande i socknen, då de haft speciella förtroendeuppdrag.

I sockenprotokollets anteckning från den 4 april år 1813 kan vi läsa att Rämmens socken skulle utse representanter till en beredningskommitte enligt Svea rikes beredningsförordning då det skulle vara ett val. Valet skulle äga rum den 9 och 10 april. Då Rämmen var en liten socken utsåg man en gemensam kommitte med Nordmarks socken.

  • Rämmen har inga representanter ur adel och ridderskapsståndet boende inom socknen.
  • Brukspatron Nils Pihl Mullberg är den ståndsperson som får representera Rämmen.
  • För bondeståndet utses Bergs- och nämndemannen Christoffer Christoffersson vid Djuprämmen och Bergsmannen Sven Andersson vid Dalkarssjön.

Fredagen den 9 april tidigt om morgonen skulle dessa personer delta i förrättningen  ägde rum i Nordmark Grufvendahl.

Christoffer Christoffersson hade även året innan uppdraget åka till Karlstad och redogöra för problematiken runt detta med att utse lämpliga lösdrivare för uppdraget som förstärkningskarlar. Rämmens socken skulle utse ca 8 personer som förstärkningskarlar och i första hand skulle det vara just lösdrivare.

Övriga med speciella uppdrag

Rämmen var en bruksbygd och runt Lesjöfors bruk och Liljendals bruk kom och gick många personer med speciella uppdrag, som jag inte kommer att redogöra för i detalj. Där fanns inspektörer, bokhållare, skrivare,  smeder, skomakare med flera. Många av dessa kom från andra socknar, exempelvis Gustava, Nyed, Malung, Färnebo, Warnum, Fellingsbro och Säfsnäs. Det finns en rörlighet så många har stannat under en begränsad period och sedan fått arbete på annan ort sannolikt på något annat utav bruken i området.

Även bland pigor och drängar finns en rörlighet där många stannar på uppdrag under en kortare period innan de flyttar vidare till en annan socken.

Slutord

Syftet med denna kartläggning har varit att få en bild av i vilken utsträckning personer med inflytande hade sin anor i Rämmens socken eller om de var inflyttade från andra delar av landet. Slutsatsen är:

  • Bergsmännen och flera andra med speciella förtroendeuppdrag i socknen  kom i huvudsak kom från Rämmen och hade anor i närområdet några generationer bakåt i tiden.
  • De präster som tjänstgjorde i socknen kom från andra delar av landet. De hade inte sina rötter i socknen. Prästerna var relativt unga och nyutexaminerade. De hade uppdraget några år innan de sökte sig vidare.
  • Brukspatronerna och deras fruar  som ansvarade för de stora bruken i socknen var inte socknens barn utan de hade anor i Filipstad, en stad inte så långt bort från Rämmen. Dessa var de ekonomiskt starkaste i bygden. På Myhrmans gravsten står det att han skulle ha byggt upp och befolkat denna ödemark, men alla bergsmännen hade rötterna i bygden sedan flera generationer tillbaka.

Det fanns ett stort antal hantverkare, bokhållare, smeder m.fl som flyttade runt mellan de olika bruken. Vissa kom från Rämmen, andra från socknar i närområdet. Det fanns en stor rörlighet bland dessa grupper.

Näsrämshyttan

Näsrämshyttan