Bakgrund

Den fasta bebyggelsen i Lima och Transtrand är belägen i nära anslutning till Västerdalälven som finns som en smal remsa genom hela bygden. Runt om kring dessa byar finns i huvudsak icke uppodlade marker med stora skogar och myrmarker och där kan man även finna ett stort antal fäbodar som hör till socknens gårdar.

Olle Veirulf publicerade år 1935 en skrift om Lima och Transtrands bebyggelse under 1600-talet, Byggdestudier i Västerdalarna. Han uppger att Lima socken upptar 1 365,55 kvkm Land och Transtrand 1 025,90 kvkm2 dvs sammanlagt 2 391,45 kvkm land. Enligt Veirnulfs uppgifter från 1935 skulle den uppodlade jordens area uppgå till sammanlagt 27,87 kvkm. Det innebär att det endast var 2 % av marken som då var bebyggd och uppodlad.

Säterbruk var under tidigare århundraden en förutsättning för att klara av bygdens försörjning. Det var inte bördiga jordar som en gång i tiden lockade människor att bosätta sig i dessa trakter utan istället var det tillgången till pälsdjur, myrmalm och fisk som skapade förutsättningarna för att bebygga området. Åkerbruk och boskapsskötsel idkades för erhålla livets nödtorft. (Lima och Transtrand – Ut två socknars historia. 3 s 650)

Jordbruket var i socknen mycket outvecklat och det kom aldrig att få en stor betydelse för bygdens försörjning. Orsaken till detta var klimatet. Allt för ofta tog frosten säden innan den hann mogna, så jordbruket var inte en pålitlig näring om man ville säkra försörjningen och inte svälta ihjäl innan nästa skörd. Istället kom boskapsskötseln att utvecklas och det var inte ovanligt att en gård hade mer än en fäbod för att säkra djurens tillgång till betesmark.

Lima socken bildades troligen redan på 1200-talet. (Wikipedia + Gunnar Trond)  Fram till 1616 var Lima en annexförsamling till Malungs församling och därefter skildes de åt (Veirnulf s 11) Så småningom utkristalliserades en gräns till Transtrand och 1650 uppfördes ett kapell i Transtrands by. Först år 1867 blev Transtrand en egen socken.

Nu är Lima och Transtrand en del av Malung-Sälen kommun. Under senare år har en stor förändring skett vad gäller näringslivet i socknen. Fäbodarnas har helt förlorat sin betydelse för bygdens försörjning. Malung-Sälen har rankningen tredje plats i Sverige som turistort och det är främst skidturismen i den norra delen av kommunen som lockar turisterna till bygden.

Mina rötter i Lima och Transtrand

På mors sida är Lima den socken där det känns att jag har mina rötter. I Lima firade jag mina första jular hemma hos gammelmormor och gammelmorfar och hela släkten var med och min upplevelse var att alla kom därifrån. Men morfar kom från Gagnef, en plats som vi tyvärr inte besökte så ofta för det låg långt bort från Malung där jag växte upp.

Men hur mycket släkt är jag då med människorna i Lima/Transtrand? Far är inte från Lima och inte heller morfar, så där går många procent bort. I Limasläkten finns anor i Malung som ligger ganska nära i tiden, nämligen gammelmormors mamma Karin Gabrielsdotter från Vallerås. Prästen Lars Restadius som var präst i Lima vid 1800-talets början kom från Ramsberg i Örebro län och hans bidrag till mitt släktträd motsvarar 0,78%. Längre bak i tiden har Lima-släkten anor i Oxberg i Mora, Fryksdalen, Gästrikland, Hedemora, Västmanland och dessa utgör därmed några få promille av mina anor på mors sida.

Sammanlagt så beräknar jag att 18% av mina anor kommer från Lima. 

Vad får det då för konsekvenser för mitt släktskap med människor i Lima när jag kommer därifrån till 18%? Utifrån det DNA-test jag gjort så är det av intresse att försöka förstå vad detta skulle kunna ge för resultat om andra från Lima också gör ett test och vi därefter jämför våra resultat.

Limasläkten är relativt enkel att forska i utifrån att det är ”ordning och reda” i kyrkböckerna. Människorna följer de regler som är uppsatta dvs de gifter sig, skaffar barn och lever ihop tills döden skiljer dem åt.  I Lima har jag inte hittat en enda okänd fader. Utan problem kan man göra ett släktträd som sträcker sig ända till 1600-talet.

Och då blir nästa fråga; Hur många procent av invånarna som bodde i Lima vid 1600-talets slut är jag egentligen släkt med?

Olle Veiulf har gjort en studie gällande bebyggelsen i Lima-och Transtrands socknar och han har gjort en sammanställning av hur många gårdar det fanns i varje by i Lima och Transtrand vid 1600-talets slut. Jag har gjort en kartläggning av hur många av gårdarna jag har anor till. Resultatet finns på följande sida;

Gårdar i Lima och Transtrands socken.