I Olle Veirulf avhandling med namnet ”Bygdestudier i Västerdalarna” beskriver han främst fäbodbruket, men han redogör även en kartläggning av den fasta bebyggelsen vid 1600-talets slut. I tabellform har han räknat upp antalet gårdar i varje by. Då är frågeställningen i hur många av dessa gårdar som mina anfäder bodde i?

Denna studie är bara ett exempel på hur det kan vara i en byggd där människor bott i generationer. Studien är inte exakt utan det finns en felmarginal på några procent. Felkällorna kan vara flera;

• Vernulf uppger själv att hans uppgifter inte med säkerhet är exakta. Vernulf siffror är från 1600-talets slut, vilket inte är en exakt uppgift. Gårdar kan ha byggts efter beräkningen.
• Det kan förekomma att jag har syskon bland anorna som kommer från samma gård utan att jag vet om det.
• Det kan förekomma att samma gård överlåtits till en annan familj
• Jag sliter mitt hår för att få ordning på mammorna från 1600-talet, men då de inte namnges i födelseboken och det saknas vigselböcker för en period så kan det förekomma felaktigheter som jag ännu inte hittat. Det kan alltså förekomma styvmammor som uppges vara mammor. Tacksam för kontakt om någon hittar nått sådant, men om jag skall vänta med publicering tills allt är perfekt så blir det nog ingen publicering alls.

Även i Transtrand har jag en hel del anor, men inte lika många som i Lima.

Resultat

Resultatet av min studie är häpnadsväckande! Med mina 18% anor i Lima Transtrand socken så härstammar jag från uppemot hälften av alla gårdar i Lima och knappt var femte Transtrandsgård. De 68 par jag härstammar ifrån i Lima förekommer sammanlagt 126 gånger bland anorna på grund av multipelt släktskap. Och detta är ju inte så konstigt! Skall man gifta sig med någon från bygden så är det inte möjligt att hitta någon som man inte är släkt med eftersom alla är släkt med alla. De 14 Transtrandsanorna förekommer i trädet sammanlagt 23 gånger.

Lima är inte unikt och det är det som gör denna studie intressant. Det ser likadant ut i stora delar av Sverige. Man har i generationer bott kvar i sin hembyggd och till sist har det inte varit möjligt att hitta en partner där det inte har funnits något släktskap.

Påverkan i ett DNA-test

Hur mycket DNA har jag då lyckats få till mig från dessa 81*2 Limasläktingar som levde i de olika gårdarna i Lima vid 1600-talets slut? Det är inte så helt lätt att säga då slumpen avgör hur mycket som förs vidare från dessa personer till just mig. Sannolikheten är dock ganska stor att släktskapet med en annan person som lämnat ett DNA-test tycks vara närmare än det rent faktiskt är.

Tyvärr har jag inte hittat många Limasläktingar genom mitt DNA-test trots att jag hittat ett stort antal personer som jag rent genetiskt sett är tremänning med. I verkligheten har jag hittat gemensamma anor med ett fåtal av dessa personer och dessa anor ligger långt bakåt i tiden. Men de är då istället många.

I Lima har jag hittat en amerikan som sägs vara min fyrmänning. I verkligheten var hennes anfader bror till min mormors farfars farmor. Dessutom så var nästan alla hennes anor längre tillbaka i tiden även mina anor.

Visst vore det kul om fler från Lima gjorde ett DNA-test? Då kanske vi tillsammans lyckas komma fram till hur vi är släkt och andra intressanta fakta om denna bygd. Att vi är släkt vet vi ju redan.

För att det skulle vara möjligt att försörja sig på dessa gårdar så fanns ett behov av att flytta djuren till bygdens fäbodar under sommarhalvåret. För att få veta mer om vilka fäbodar som kunde kopplas till de olika byarna kan man läsa en sammanställning på nästa sida.

Fäbodar i Lima socken